Spaceman
Åren går och går. Man börjar bli gammal. Det går snabbare och snabbare att se nya moppepojkar odla sina mustascher. Man tittar ner på världen och tänker "det var bättre på min tid". För det var faktiskt mycket bättre på min tid. Min tid hägrar ju nu också, men det var inte som på den gamla goda tiden. Framförallt var det ett ofattbart, idérikt och galet skönt språk förr. Framförallt när det gällde datorer och Internet. Då kallade man Internet för "nätet" och när man brukade nätet kallade man det för att "surfa". Helt briljant att använda sådana enkla, men ändå så underbara, uttryck.
Idag däremot använder man ord som "chatta", "maila", "blogga", "Youtuba" och "Facebooka". De tre första orden är sådana ord man vant sig vid, men var nog rätt idéfattiga ord när de kom. Man gör det enkelt för sig att göra om substantiven till verb. Men man går för långt när man gör om egennamn till verb. Youtuba och Facebooka låter ju helt galet. Som det känns nu kommer jag aldrig slänga ut de orden mer än i irriterande ton eller i ironi-syfte. Men vem vet, man kanske måste anpassa sig så småningom...
Det som är klart är att man hade så otroligt sköna uttryck förr. Ta bara sådåna klassiska som:
- "nu har du satt din sista potatis"
- "järnspikar"
- "far dit pepparn växer"
- "i högan sky"
- "det knallar och går"
- "kors i taket"
- "bergis"
- "hyvens"
Finns så många mer som är grymt bra och som bara står och väntar på att användas!
Wearing my Rolex
O'hoj, vad sent jag är med detta. Inte mycket att göra åt det nu, men nu är det som det är. För en eller två månader sedan inhandlade jag en gul retroklocka för att om möjligt hänga med i den berömda svängen. Sedan ett bra tag tillbaka har det varit lite hett med färgglada klockor som accessoarer. En ganska solklar ingrediens till det färgglada modet alltså. Perfekt för att bryta av mot en solbränd arm och/eller matcha med någon annat klädesplagg, exempelvis ett par färgglada strumpor. Man är dock inte direkt först med detta, men man är inte heller sist.
Utvecklingen går också framåt. Nu har märken som Item och Brandit utvecklat detta till mer 2000-tals accessoarer i form av klockor. Brandit är mer åt armbandshållet, medan Item mer kör en utvecklingen av de tidigare retromodellerna. Man blir lite sugen på dessa modeller också, men man är rätt nöjd med den klockan man har. Dock ska det tilläggas att jag inte alls använde klocka innan och att det var bara för att jag ville ha en snygg accessoar som jag köpte min gula klocka.
Ett mycket svårare sak att hitta är skor. Jag är väldigt kräsen när det gäller att hitta snygga skor, men några par borde man kunna hitta tycker man. Det börjar bli panik, eftersom mina nuvarande skor börjar bli uppätna av mina hälar. Sedan skulle man vilja ha minst två par att välja mellan, men så svårt det är att hitta ett passande par blir det nog högst ett par... Som det ser ut nu blir det nog en typ av canvasskor.
Back in the days
Man sitter och kollar tillbaka på gamla bilder. Man blir lätt nostalgisk när man tittar på bilder från GG18 och den svunna tiden. Det var då när man levde som kungen bör och fem lakritsshots kostade 99 kronor. Det jag skriver handlar om när 88:orna ploppade upp som 18-åringar och höll hög nivå på nattklubben Guldsmedsgården i Uddevalla. Tillsammans med det äldre gardet som fortfarande höll låda på stället blandades folket och stämningen var på topp! Minnena haglar när man tänker tillbaka på den tiden. Det var en klassisk tid där onsdagar var omnämnda som riktiga "lilllördagar" - som sig bör! Det var där jag tog mina första trippande danssteg på ett dansgolv och jobbade mig sedan upp så att GG18-kvällarna blev dansanta, vilda och blöta fester. Det var här man träffa folket man såg i skolan. Det var något speciellt, det var något utöver det extra! Crasch! En bit in på "89:ornas GG18-år" är stämningen på nedåtfall och det kommer utgångar som inte riktigt håller det gemytliga GG18-kvalitéen. Överlag håller GG fortfarande en bra och härlig nivå, men i enskilda fall går det nedåt. Lakritsshotserbjudandet tas bort och även Happy Hour-erbjudanden där man på den klassiska tiden kunde inhandla nästan obegränsat med cider och i princip sitta i Mini-VIPen resten av kvällen.
Crasch! Fallet blir enormt när man ser 90:erna ramla in på nattklubben ute efter dricka mest. Visst finns det undantag, utomordentliga sådana. Men mogenheten och den goda stämningen är som bortblåst. Onsdagarna är inte längre speciella då nattklubben är öppen för alla åldrar på fredagarna och det är då folket ramlar in. Ingen speciell höjning av nivå händer när 91:orna kommer in. När sedan GG får det oväntade beskedet att man är tvungna att stänga igen var det slut på en speciell era - på sätt och vis bra.
Men (!), ryktena går och nu säger ett tufft rykte att GG är påväg tillbaka. Dock i andra former. Ägaren av en restaurang i Uddevalla har köpt klubben, men kommer göra byggnationer och bland annat anlägga en pianobar. Åldergränsen kommer höjas betydligt till 25 (?) och tanken är att man ska konkurrera med Mortens. Det är inte speciellt smarta drag skulle jag tro. De trogna Mortensbesökarna släpper inte det stället i första hand och definitivt inte till förmån för ett ställe där man hängde i slutet av tonåren. Man tycker nästan synd om 90:orna, 91:orna samt de yngre kullarna som går miste om vad GG18 verkligen var. I framtiden får man luta sina hopp mot Harrys och på sommaren Trägårn. Visst finns det alternativ utanför Uddevalla, men för en bekväm rackare är inte det optimalt.
Det känns som man blivit gammal och därför kan jag bara uttrycka det på ett sätt: Det var bättre förr!
Fast jag är trots allt inte så gammal så jag ställer upp i Ensam mamma söker..
Nu kan det nog mycket väl bli Mortens många gånger om när det handlar om utgångar i tråkiga Uddevalla. Dock bara besökt den krogen en gång, men det lovade gott och dessutom kan man ju hänga där tills man kommer upp i 80 årsåldern...
This will be the new shit
Det är dags att slänga handskarna. Det är dags att hoppa på't igen. Det är dags för fler magplask. Det är dags att göra knappra på tangenterna igen!
Det är någon som är tillbaka!
Efter en sinnessjuk lång väntan är det dags för mig att återuppta bloggen på bästa sätt. Efter en vår som kan beskrivas som tidsbrist var inte bloggen prio nummer ett, men nu är jag finner jag åter tid igen därför öppnar bloggen på nytt. Det kommer fortfarande vara samma stil på bloggen, men den kommer tränga sig in mer på livet på Povel även om en viss distans fortfarande kommer vara synlig.
Hoppas bara att mina trogna läsare återkommer...
Stay sweet!
Det är någon som är tillbaka!
Efter en sinnessjuk lång väntan är det dags för mig att återuppta bloggen på bästa sätt. Efter en vår som kan beskrivas som tidsbrist var inte bloggen prio nummer ett, men nu är jag finner jag åter tid igen därför öppnar bloggen på nytt. Det kommer fortfarande vara samma stil på bloggen, men den kommer tränga sig in mer på livet på Povel även om en viss distans fortfarande kommer vara synlig.
Hoppas bara att mina trogna läsare återkommer...
Stay sweet!