- ditt magplask i barnbassängen

Juldagen är numera en dag för utgång på diverse krogar. Trycket är stort och krogarna drar givetvis nytta av det genom att slänga upp priset till en väldig nivå! Anledningen till att det är ett sådant tryck förklaras med att så många är hemma och firar jul samt är lediga från arbete och skola. Dock tycker jag innerst inne att man ska stanna med familjen och verkligen fira julen. Detsamma gäller givetvis julafton, som dessvärre har blivit en dag när folk går ut på kvällen... Jag förstår de som sitter ensamma, men inte ungdomar som lika gärna kunde varit hemma och haft mysigt med släkt/familj. Så på någon julafton lär ni inte hitta mig ute i vimmlet.

Fast däremot är juldagen en dag som lockar, eftersom många är ute och den är inte lika helig som julafton för mig. Därför tog jag mig ut och tog det lite lugnt på en lokal pub i centrala Uddevalla. Stället räknade med mycket folk och hade höjt inträdet med hela 1000% (från 0 kr till 100 kr). Ett bra tag har denna pub haft en toalett som låset inte fungerar på. Eftersom det var den enda lediga toaletten när det var dags bestämde jag mig för att chansa med att använda toaletten. Jag tog ett fast tag med ena handen i dörrhandtaget och utförde det jag skulle. Precis när jag släppt handtaget och dragit upp kalsongerna rycks dörren upp! Ett tjejgäng står där och är förvånade, irriterade och häpna.
- Oj! Låser man inte!?, säger någon kaxig tjej.
- Svårt att låsa om det inte finns något lås, svarar jag lugnt.
- Aha, men vad jobbigt!, säger samma tjej tillbaka.

---

Nu när man är lite mer erfaren hur jargongen är på krogar och nattklubbar känner man att folk som kommer upp och får sin första chans, till att bevisa att man platsar som barhängare eller som försöker äga upp dansgolvet, inte håller måttet. Jag syftar först och främst på killar. De nyss fyllda 18-åringarna beter sig omoget, hänsynslöst och är endast ute efter att bli så full som möjligt. Vissa har den inställningen att man ska gå ut för att skapa bråk också.
Själv förstår jag inte vad man vill uppnå med det...
För egen del går jag ut för att ha kul! Sedan är det klart att man inte är helt nykter, utan det måste finnas en balans och kontroll. Det har jag lyckats bra med!

Julen närmar sig med stora steg, av kängor, och allt och alla ska så juliga som möjligt. Allt är lyckligt och väldigt charmigt, eller?
På senare år har det nästan blivit lite väl mycket och lite väl förtidigt. Jag menar, innan var det att man började ladda upp inför jul när vi väl var inne i december och fick då en lagom uppladdning tillsammans med julkalendern, adventsfirande och även lucia. Nu har man gått lite väl långt. Man hinner knappt ta sitt sista dopp i havet förrän det julpyntas, julskyltas, bakas pepparkakor, röstas på årets lucia, jullåtarna spelas sönder och så håller det på hela hösten fram till den 24:e då man kan andas ut att det äntligen är över. Fast det är ju inte slut ännu. Nu ska man hålla på och äta julmaten i en eller två veckor. Det är gott de två första dagarna, sedan är man helt slutkörd vad gäller julmat.
   Jag förstår allt handeln att man måste vara ute tidigt för att inte missa någon kund, men ibland undrar man om det inte kan lämnas lite hänsyn till de som tycker att julen närmar sig när man ser att det är december i kalendern? För egen del är jag allt som oftast ute sent med julklapparna och ännu oftare köper jag de flesta julklapparna på en och samma gång. Jag hinner även tröttna på det smala registret av jullåtar som spelas i varenda butik. Lägg där till att jag under de senaste åren haft väldiga problem med att få ihop något som kan kallas önskelista.

"Julhatare"? Inte alls! Men ju äldre man blir, ju längre tar det innan man känner någon julstämning - för mig. Det är oftast stress och press fram till julafton och man har väldigt svårt att kunna slappna av... Det är på julafton jag känner den där julstämningen. När allt är avslappnat, juligt och fint. Det luktar jul, det smakar jul och det känns helt enkelt jul!
Sedan är det traditionellt och man vet var man har alla och vilka förväntningar man ska ha. Fortfarande är man som ett barn på julafton, även om det inte är så konstigt då jag fortfarande är barn.

Just det här med vad som är julstämning kan gå lite över styr. På Mc Donald's marknadsför man just nu en hamburgare som tidigare funnits året runt med kampanjen "Big Tasty - en del av julen". Just det ja! Det är såå otroligt vad den hamburgaren tillhör julen. Det är väl det första man tänker på när det är jul? Nja, är mer än tveksam till det....
En liknande sak hände för en dryg vecka sedan när man hörde en radioprogramledare sa ungefär "..snart kommer vi att kunna erbjuda lite julstämning tillsammans med Jason Mraz...". Just det ja! Alla lyssnar på Jason Mraz istället för Kalle Anka och ingen julmat blir det. Istället häver vi i oss en Big Tasty. Åååh, vilket trams!

Till sist; vem är det som bestämmer vilken ordning numren på en julkalender ska sitta? Jag menar på en vanlig chokladkalender är det ju i en väldig oordning bland siffrorna. Är det någon som har sifferdyslexi som sätter ihop vilken ordning siffrorna ska vara? Samtidigt är det ju bra, eftersom det blir en liten spänningshöjare om man kan hitta nästa lucka. Hade varit lite tråkigt att bara ha en fast ordning.
Fast det var inte riktigt min frågeställning. Det jag undrar är hur man kommer på vilken ordning som luckorna ska sitta? Det är en mystisk fråga som jag inte lär få svar på.

Men trots allt, nu börjar det närma sig jul och är väl inte fy skam?

Efter en kamp på liv och död är jag nu mer aktiv än på länge på bloggen. Fast det kanske var lite grovt att börja på det viset. Det jag menade var enbart att jag haft lite skrivkramp då inget har varit direkt intressant att ta upp på bloggen, men nu har jag återfunnit idéerna! I detta inlägg ska jag ta upp tre olika saker, så det är bara att sätta igång!

- Har du cyklat hit?
Något som jag stört mig otroligt mycket det senaste året och kanske redan innan dess är strumporna! Jag syftar på tonåringarna (eller i huvudsak vem som helst) som går med strumpor instoppade i byxorna. Vad tänker de på? Vad är det snygga med det? Vad är det med bekväma med det? Vad är det naturliga med det? Det som är allra värst är folk som har vita InterSport-strumpor som är instoppade så de går långt upp på vaden. Helt otroligt fult! Detta inkluderar de tjejer som har sådana vita strumpor till leggings/tights. Usch! Även de som använder gummiband/toffsar nertill på sina byxor klassas i denna kategorin som betraktas som fjortisar, omogna eller inte klarar av att vara sticka ut genom att inte ha denna stil. Jag förstår inte problemet. Om man nu vill att byxbenen ska sitta intill benet - köp då mer figursydda byxor som sitter naturligt nertill. När ska det bli populärt med underkläderna utanpå de vanliga kläderna? Tidsfråga. Dra ner strumporna!
Själv tycker jag det är otroligt snyggt med chinos, där man kan skymta ett par färgglada strumpor under. Enkelt, naturligt och snyggt!

- Hälsa!
Häromdagen skulle min kära mamma ringa till en mer eller mindre okänd person, som dagen innan hade gjort helt fel och därmed orsakt problem för min mamma i hennes arbete. Därför hade min mor sökt efter mod att ringa och klaga på denna mannen och tipsa honom vad som borde skett samt vad som gäller. Det var bara det att när min mor verkligen laddade och skulle precis ringa, utbrister min pappa "hälsa honom!"...
Dock vet jag inte om min mamma blev mer avslappnad eller om hon ens hörde det.

- Ska det verkligen stå så här på den?!
På mitt jobb har vi en liten lekhörna med extra stora legobitar som är gigantiska om man jämnför med vanliga bitar. De är kanske 30 cm i bredd. Nu kan man undra varför jag reder ut detta, men såklart kommer det en liten *cat-ching* snart. 
   I onsdags när jag jobbade för fullt kom det fram en mamma till mig och frågade; "Ska det stå så här på den!?". Hon visade upp en legobit där det var klottrat ett ord på. Jag läste ordet och hade svårt att hålla mig för skratt, men jag svarade till slut "Nej, det ska det absolut inte stå. Jag har inte sett det innan faktiskt".
Det som stod på själva legobiten var ett ord på fem bokstäver, med början på "D", och ett vulgärare ord för massagestav...

Hon är en söt liten flicka som väger ett gram
Men det är alldeles för mycket så hon bantar ibland
Hon har långt ljust hår och en hård sprayad lugg

Men under detta hår där har hon inte ett dugg
En söt liten flicka är stadens stjärna
En söt liten flicka, utan hjärna...

Textraderna är hämtade från Lars Winnerbäcks låt "En söt liten flicka" och stämmer bra in på det ämnet som detta inlägg handlar om.

För nästan två veckor sedan såg jag debattprogrammet "Kvällsöppet med Ekdal" som för dagen tog upp fåfängheten bland män. Själv tycker jag det är vettigt att det blivit en starkare fåfänghet hos män. Det lockar fram fler manliga produkter (hudvård, hårvårdsprodukter etc.) och även modemagasin där man får tips. Även större urval av kläder för män än tidigare. Sedan hur långt man går är ju individuellt. Jag själv bryr mig mest om mitt hår och även min hy, fast har även börjat träna lite hårdare i överkroppen. Såklart även hur jag klär mig. Andra tar ju till andra medel, såsom fettsugning och andra kirurgiska ingrepp för att snygga till sig. Det är inget jag har tänkt göra, det får var och en välja om det passar dem. 
   Självklart är det skönt att se bra ut och det stärker självkänslan och självförtroendet. Dock har det också skapat problem för mig personligen, då allmänheten omkring mig sätter högre krav på mig som person - efter hur mitt utseende ser ut.

Fast det jag speciellt fastnade för, i programmet,  och som jag blev upprörd över var vissa åsikter som Isabella Löwengrip, mer känd som "BlondinBella", hade. Hon hade en lite hätsk debatt med en man som menade att det inte var manligt att "piffa" upp sig ständigt. Löwengrip menade att det var viktigt att se bra ut, även för de runt omkring. Det köper jag, men det är fortfarande ett val man gör själv och ingen annan ska bestämma det. Mannen menade även att det var manligt att prestera, men det kunde inte Löwengrip hålla med om. Hon tyckte det var viktigast att se bra ut. 

Detta är en trend jag ser i min vardag att unga numera bryr sig mest om utseendet hos sig själv och andra. Man värdesätter inte längre hur man är som person eller om man presterat. Det är skrämmande! Utseendet kan vara viktigt, men det får absolut inte blir mer viktigt än hur man är som person! Innan har män/killar mest brytt sig om utseende hos kvinnor/tjejer och jag får själv erkänna att jag hade den inställning - innan. Nu har detta smittat sig till kvinnorna/tjejerna och det är väldigt olyckligt! Som sagt, jag hade den inställningen tidigare men jag har mognat och lärt mig att personligheten är så oerhört mycket viktigare än att ens partner ser så bra ut. Bisittaren sade något väldigt intressant; att om hon hade en jättesnygg pojkvän hade det ställt större krav på hennes utseende. Man får ju inte glömma av att det finns en människa under allt utseende. 

Det kan vara viktigt för vissa att se bra ut, men det är absolut inte det viktigaste! Man kan inte bli någon annan genom sitt utseende.

*Tillägg: Konstigt att BlondinBella mfl. med hennes utseende kan påverka så mycket att marjoriteten av Sveriges ungdomar vill likna de....