How many moore want to die?
Så det kan vara. 
T-shirtarna med tryck och texter blir allt farligare/vanligare bland dagens uppstickare, d.v.s. ungdomarna. Även en gammal räv som jag har snappat upp detta och bär dessa t-shirtar. Det är enkelt och snyggt, även om det innebär att man då innehar en speciell stil. Det viktiga är att kunna bära en t-shirt och stå för det som står på den, eller vad som är på den. Man kan inte ha vad som helst på sitt bröst. Jag tycker det är viktigt att inte "marknadsföra" ett speciellt märke genom att ha en stor "blaffa" på bröset. Snyggare med något mer orginellt som ingen annan har. Bland annat har jag en t-shirt med trycket: "The twinheaded eagle sleeps with three eyes open".
Märket Rock Paper Scissors gör rätt fantasi- och speciella t-shirtar. De har varit mest framgångsrika med sin "Zlatan is my homeboy" eller "Die brat die". Den sistnämnda har de utvecklat ännu ett steg och tagit fram den som vi ser här till höger, "Die SMHI die". Vad de har för syfte med den förstår jag inte, man kunde ju valt vilket som to die. Så jag väntar nu förväntansfullt på att en t-shirt med "Die EMO die", fast det kanske blir för mycket för vissa människor...
Själv har jag funderar på att göra en i samma stil med texten "wosch poove wosch".
Återstår att se vad Rock Paper Scissors gör härnäst, ska bli lite spännande!
T-shirtarna med tryck och texter blir allt farligare/vanligare bland dagens uppstickare, d.v.s. ungdomarna. Även en gammal räv som jag har snappat upp detta och bär dessa t-shirtar. Det är enkelt och snyggt, även om det innebär att man då innehar en speciell stil. Det viktiga är att kunna bära en t-shirt och stå för det som står på den, eller vad som är på den. Man kan inte ha vad som helst på sitt bröst. Jag tycker det är viktigt att inte "marknadsföra" ett speciellt märke genom att ha en stor "blaffa" på bröset. Snyggare med något mer orginellt som ingen annan har. Bland annat har jag en t-shirt med trycket: "The twinheaded eagle sleeps with three eyes open".Märket Rock Paper Scissors gör rätt fantasi- och speciella t-shirtar. De har varit mest framgångsrika med sin "Zlatan is my homeboy" eller "Die brat die". Den sistnämnda har de utvecklat ännu ett steg och tagit fram den som vi ser här till höger, "Die SMHI die". Vad de har för syfte med den förstår jag inte, man kunde ju valt vilket som to die. Så jag väntar nu förväntansfullt på att en t-shirt med "Die EMO die", fast det kanske blir för mycket för vissa människor...
Själv har jag funderar på att göra en i samma stil med texten "wosch poove wosch".
Återstår att se vad Rock Paper Scissors gör härnäst, ska bli lite spännande!
If you are what you say you are - A superstar
Det är inte ofta jag besöker Dagens Industris hemsida, men tack vare att man har en ekonomi-intresserad fick jag upp ögonen för en speciell artikel. Inte helt otippat är det fotbollsrelaterat och denna gången handlade det om Zlatan Ibrahimovic och hans sambos, Helena Seger, villa i Malmö. För er som inte är bevandrade om det husköpet som paret Ibrahimovic/Seger gjorde kan jag ge en kort sammanfattning av det hela.
En dag kom Zlatan och knackade på ett hus i Malmö och sade att han köpte huset för 30 miljoner kronor. Det var inget mer snack med det, utan Zlatan pengade upp och fick villan för den summan. Villan köptes tidigare för 8 miljoner kronor.
Nu håller Interstjärnan på att totalrenovera huset. Den totala summan för det blir inte obekant 30 miljoner. Tilläggas bör att han bor till vardags i Milano och det är ytterst sällan han bor i Sverige eller Malmö.
Man kan ju undra vad det är för något pengarna går åt till. Bland annat handlar det om ett badkar pryd med natursten som kanter till den nätta summan av 250 tusen. Dessutom en swimmingpool i trädgården i mosaik och en garage med tillgång till fyra bilar - garaget värde är uppemot en miljon.
Det bästa är ändå kommentarerna (146 st) artikeln gett:
"Bara att gratulera grabben...ett badkar för 250 ptas ...spelar roll, det tjänar han ju på en straff."
"Det är ju ändå bara pengar. Det tar han med en klackspark. Här ser vi någon som ändå gör något för att hålla hjulen igång. Jag såg från matchen senast att han har högt ställda mål."
"Bara för att man är bra på fotboll, så är man ju inte en bra affärsman. Men det drabbar ju ingen fattig..."
"Inte kul artikel DI eftersom ni inte har bilder! Bjud honom och frugan på McDonalds och mitt under BigMac-ken bjuder ni in er själva och fotograferar lite! Akta så han inte sätter burgaren i halsen bara så frugan stämmer er! "
"För honom. Bara att gratulera. Men hade han varit en företagare så hade media spottat på honom, kallat honom girig och vänstern hade demonstrerat utanför.
Tyvärr så är det så i dagens Sverige."
"Det ligger i människans natur att spendera pengarna omdömeslös när man har gott om den vara, inget som är unik för denna fotbollspelare. Han lever livet och är nöjd med sin tillvaro, vad mer kan en man begära?"
"Dålig "value for the money" måste jag säga. För 30 miljoner i lilleputtlandet Sverige hade jag inte förväntat mig något annat än ett palats på 1000 kvm med romerskt bad i marmor, tennisbana och stor utomhuspool i mosaik med anslutande bubbelpool."
"Det är väl bra att han renoverar upp villan,vem vil inte bo modernt. Han har ju ekonomi NU. Hoppas den räckar även i framtiden. Det kommer hårda ekonomiska tider. Men i Rosengård är de fostrade pojkarna. Bra Zlatan, ingen klackar som DU."
"Man kan ju diskutera vad som är galet. Är det renoveringen eller att han tjänar så väldigt mycket pengar? Renoveringen i sig är väl inte så galen om man sätter det i relation till vad han tjänar. Han lär ju knappast behöva belåna kåken, vilket de flesta av oss andra som till och med har gått ut grundskolan gör."
En dag kom Zlatan och knackade på ett hus i Malmö och sade att han köpte huset för 30 miljoner kronor. Det var inget mer snack med det, utan Zlatan pengade upp och fick villan för den summan. Villan köptes tidigare för 8 miljoner kronor.
Nu håller Interstjärnan på att totalrenovera huset. Den totala summan för det blir inte obekant 30 miljoner. Tilläggas bör att han bor till vardags i Milano och det är ytterst sällan han bor i Sverige eller Malmö.
Man kan ju undra vad det är för något pengarna går åt till. Bland annat handlar det om ett badkar pryd med natursten som kanter till den nätta summan av 250 tusen. Dessutom en swimmingpool i trädgården i mosaik och en garage med tillgång till fyra bilar - garaget värde är uppemot en miljon.
Det bästa är ändå kommentarerna (146 st) artikeln gett:
"Bara att gratulera grabben...ett badkar för 250 ptas ...spelar roll, det tjänar han ju på en straff."
"Det är ju ändå bara pengar. Det tar han med en klackspark. Här ser vi någon som ändå gör något för att hålla hjulen igång. Jag såg från matchen senast att han har högt ställda mål."
"Bara för att man är bra på fotboll, så är man ju inte en bra affärsman. Men det drabbar ju ingen fattig..."
"Inte kul artikel DI eftersom ni inte har bilder! Bjud honom och frugan på McDonalds och mitt under BigMac-ken bjuder ni in er själva och fotograferar lite! Akta så han inte sätter burgaren i halsen bara så frugan stämmer er! "
"För honom. Bara att gratulera. Men hade han varit en företagare så hade media spottat på honom, kallat honom girig och vänstern hade demonstrerat utanför.
Tyvärr så är det så i dagens Sverige."
"Det ligger i människans natur att spendera pengarna omdömeslös när man har gott om den vara, inget som är unik för denna fotbollspelare. Han lever livet och är nöjd med sin tillvaro, vad mer kan en man begära?"
"Dålig "value for the money" måste jag säga. För 30 miljoner i lilleputtlandet Sverige hade jag inte förväntat mig något annat än ett palats på 1000 kvm med romerskt bad i marmor, tennisbana och stor utomhuspool i mosaik med anslutande bubbelpool."
"Det är väl bra att han renoverar upp villan,vem vil inte bo modernt. Han har ju ekonomi NU. Hoppas den räckar även i framtiden. Det kommer hårda ekonomiska tider. Men i Rosengård är de fostrade pojkarna. Bra Zlatan, ingen klackar som DU."
"Man kan ju diskutera vad som är galet. Är det renoveringen eller att han tjänar så väldigt mycket pengar? Renoveringen i sig är väl inte så galen om man sätter det i relation till vad han tjänar. Han lär ju knappast behöva belåna kåken, vilket de flesta av oss andra som till och med har gått ut grundskolan gör."
Live your life with folks
När man inte har mycket jobb och sitter hemma och ugglar dagarna i enda, känner jag att man inte utvecklas utan man går snarare åt andra hållet... Jag märkte det inte direkt, men har varit hemma nu på sistone och när man var tillbaka på jobbet kände man att det var otroligt skönt att träffa folk och bara prata. Så viktigt!
Ännu mer kände jag av den känslan när jag fick träffa några av de närmaste i fredags kväll och bara snacka och umgås. Det är vad jag kallar utveckling! Det är så underskattat så det finns inte. Att bara byta erfarenheter och se hur man reagerar i olika situationer är så bra! Det är något som är viktigt för vem som helst!
Därför kan jag inte förstå alla människor som isolerar sig, det kan ju inte vara bra? Jag skulle inte trivas med det livet i alla fall. Vill ha ett liv där jag trivs och utvecklas och då behöver jag verkligen människor runt mig!
Ännu mer kände jag av den känslan när jag fick träffa några av de närmaste i fredags kväll och bara snacka och umgås. Det är vad jag kallar utveckling! Det är så underskattat så det finns inte. Att bara byta erfarenheter och se hur man reagerar i olika situationer är så bra! Det är något som är viktigt för vem som helst!
Därför kan jag inte förstå alla människor som isolerar sig, det kan ju inte vara bra? Jag skulle inte trivas med det livet i alla fall. Vill ha ett liv där jag trivs och utvecklas och då behöver jag verkligen människor runt mig!
We are family!
Jag har en otroligt skön familj, även om de kan vara udda lite då och då...
Det känns oerhört skönt att ha bra föräldrar och syskon som finns med en. Det är de som är en del av mig! Det är de som uppfostrat mig till stor del och det är de jag samlar erfarenhet till mig själv. Om inte de varit som de är hade jag inte varit som jag är nu - på gott och ont, helt klart mest gott!
Oerhört svårt att beskriva för folk hur de är och jag tror inte andra upplever allt som jag gör, utan kanske andra saker. Men för er nyfikna kan jag avslöja en handfull saker.
Mor:
En glad mor, som är gó och trevlig även om hon kan ryta till när hon tycker något är fel. Jobbar som skrattinstruktör, vilket smittar av sig på resten av hennes person och glädjen är något som hon bär sig som en av de främsta egenskaperna. Hon är beroende av att sitta i telefonsamtal. Telefonen går varm!
Dessutom är hon inte den bästa talaren och hittar på de mest omöjliga
ord-kombinationerna eller bara kalla allt för "aparaten"...
Anekdot: För någon vecka sedan ringde en telefonförsäljerska och ville sälja rakhyvlar till min mor. Min mamma som är väldigt rak och ärlig svarar att hon inte har någon skäggväxt och inte vill ha det heller. Försäljerskan blir helt tyst.
Far:
En far med en outmanad stil, som är strikt med sina åsikter och att han oftast ska ha rätt - i och för sig har han ofta det. Har svårt att bjuda på sig själv, men när han gör det är det många som släpper loss mungiporna. Måste alltid ha något att göra och är nu ofta ute i trädgården och påtar. Har ett varierande humör, men när han är glad så kan vara en riktig pajas som drar ovanligt mycket ordvitsar när han kommer åt.
Anekdot: När en av mina bröder skulle övningsköra för massa år sedan
klädde min bror sig med trasiga jeans och sliten t-shirt/linne, som var
populärt i samband med hårdrocksuppgången. Då går min far och byter om
till samma outfit, vilket var måttligt populärt hos en tonåring som min bror då
var.
Bror, den äldre:
Den person som brydde sig allra mest om mig när jag var yngre och det var
också han som var min stora förebild som ung. Han var väldigt givmild och
snäll mot mig. Trots att det skiljer 14 år mellan oss fick jag vara med han
och hans kompisar, när jag var liten, vilket var roligt både för mig och hans
polare. Nu på senare år har han egen familj och har inte samma tid att bry
sig om mig på samma sätt som innan. Hans son är en kopia av mig som
liten.
Anekdot: Eftersom mina båda bröder lyssnade på hårdrock var det också det
de försökte tokspela för mig. Den här brodern lyckades, tro det eller ej, att lära
mig headbanga när jag bara var något år fyllda. Såg nog rätt komiskt ut - en
liten unge som knappt har hår slänger med huvudet.
Bror, den yngre:
Har de senaste åren varit en stor förebild och inspirationskälla för mig. Är den
i familjen som har bäst kompetens när det gäller att granska och ta hand om
människor. Har en otrolig humor och är expert på att ge bra rakt svar som ingen
hade väntat sig. Är en riktigt arbetsnarkoman, men när det gäller träning är han
oerhört slö. Är ett stort kakmonster! Känner bara igen mina kompisar när han
är på "lyset"...
Anekdot: Han åkte upp till fjällen med ett kompisgäng, men i första åket ramlade
han så illa att han bröt ena benet. Senare på året fick han bestämma hur vi skulle
semestra och han bestämde sig direkt för att en båtsemester var det han ville.
Så vi åkte ut med vår lilla båt, som inte är gjord att övernatta i. Var borta i en dryg
vecka i alla sorters väder. Min bror fick hoppa på kryckor på alla ojämnheter och,
sova lite halvdant, vilket kanske inte var det bästa för läckningen...
Min familj betyder oerhört och jag vet inte vem jag hade varit utan de. Vet inte hur jag kommer bli utan de heller...
Det känns oerhört skönt att ha bra föräldrar och syskon som finns med en. Det är de som är en del av mig! Det är de som uppfostrat mig till stor del och det är de jag samlar erfarenhet till mig själv. Om inte de varit som de är hade jag inte varit som jag är nu - på gott och ont, helt klart mest gott!
Oerhört svårt att beskriva för folk hur de är och jag tror inte andra upplever allt som jag gör, utan kanske andra saker. Men för er nyfikna kan jag avslöja en handfull saker.
Mor:
En glad mor, som är gó och trevlig även om hon kan ryta till när hon tycker något är fel. Jobbar som skrattinstruktör, vilket smittar av sig på resten av hennes person och glädjen är något som hon bär sig som en av de främsta egenskaperna. Hon är beroende av att sitta i telefonsamtal. Telefonen går varm!
Dessutom är hon inte den bästa talaren och hittar på de mest omöjliga
ord-kombinationerna eller bara kalla allt för "aparaten"...
Anekdot: För någon vecka sedan ringde en telefonförsäljerska och ville sälja rakhyvlar till min mor. Min mamma som är väldigt rak och ärlig svarar att hon inte har någon skäggväxt och inte vill ha det heller. Försäljerskan blir helt tyst.
Far:
En far med en outmanad stil, som är strikt med sina åsikter och att han oftast ska ha rätt - i och för sig har han ofta det. Har svårt att bjuda på sig själv, men när han gör det är det många som släpper loss mungiporna. Måste alltid ha något att göra och är nu ofta ute i trädgården och påtar. Har ett varierande humör, men när han är glad så kan vara en riktig pajas som drar ovanligt mycket ordvitsar när han kommer åt.
Anekdot: När en av mina bröder skulle övningsköra för massa år sedan
klädde min bror sig med trasiga jeans och sliten t-shirt/linne, som var
populärt i samband med hårdrocksuppgången. Då går min far och byter om
till samma outfit, vilket var måttligt populärt hos en tonåring som min bror då
var.
Bror, den äldre:
Den person som brydde sig allra mest om mig när jag var yngre och det var
också han som var min stora förebild som ung. Han var väldigt givmild och
snäll mot mig. Trots att det skiljer 14 år mellan oss fick jag vara med han
och hans kompisar, när jag var liten, vilket var roligt både för mig och hans
polare. Nu på senare år har han egen familj och har inte samma tid att bry
sig om mig på samma sätt som innan. Hans son är en kopia av mig som
liten.
Anekdot: Eftersom mina båda bröder lyssnade på hårdrock var det också det
de försökte tokspela för mig. Den här brodern lyckades, tro det eller ej, att lära
mig headbanga när jag bara var något år fyllda. Såg nog rätt komiskt ut - en
liten unge som knappt har hår slänger med huvudet.
Bror, den yngre:
Har de senaste åren varit en stor förebild och inspirationskälla för mig. Är den
i familjen som har bäst kompetens när det gäller att granska och ta hand om
människor. Har en otrolig humor och är expert på att ge bra rakt svar som ingen
hade väntat sig. Är en riktigt arbetsnarkoman, men när det gäller träning är han
oerhört slö. Är ett stort kakmonster! Känner bara igen mina kompisar när han
är på "lyset"...
Anekdot: Han åkte upp till fjällen med ett kompisgäng, men i första åket ramlade
han så illa att han bröt ena benet. Senare på året fick han bestämma hur vi skulle
semestra och han bestämde sig direkt för att en båtsemester var det han ville.
Så vi åkte ut med vår lilla båt, som inte är gjord att övernatta i. Var borta i en dryg
vecka i alla sorters väder. Min bror fick hoppa på kryckor på alla ojämnheter och,
sova lite halvdant, vilket kanske inte var det bästa för läckningen...
Min familj betyder oerhört och jag vet inte vem jag hade varit utan de. Vet inte hur jag kommer bli utan de heller...
I'm so sweet!
Allt är inte perfekt. Allt kan bli bättre. Men är det vad man är ute efter? Vid första anblicken kan man missta mig för en helt vanlig jeans kille, med blont hår och blåa ögon. Nej, skämt och sido.
När jag var yngre var jag en försynt liten pojk, som inte vågade säga vad jag tyckte och påverkades alldeles för mycket av omvärlden och andra. Så är det kanske delvis nu med. Tro inget annat! Men tiden gick samtidigt som frisyrerna avlöste varandra i tonåren. Jag påverkades väldigt mycket av omvärlden när det gäller frisyrer och kläder. Vad annars kan man säga när jag faktiskt bytte frisyr för varje år som gick i de yngre tonåren, på högstadiet. På högstadiet tryckte de in massa i munnen på och vips så hade jag en tandställning. En 'glad' Povel vågade inte längre le lika mycket. Självförtroendet och min egen syn på mitt utseende kunde inte varit sämre nästan.
Under tiden med galler i munnen insåg jag hur bra jag blev på bild - med stängd mun. Genom internet kom jag i kontakt med personer som berömde mitt utseende och självförtroendet steg. En dag var det dags att rycka ut metallen ur munnen. En lättnad spred sig inombords och man kände sig oemotståndlig! Men så enkelt var det ju inte. Med det nya bettet kunde jag återigen le och vara glad utan att tänka mig för. Så kom modet med lite längre hår för killar, vilket jag anpassade mig till och kände att det klädde mig bra! Jag fortsatte på detta spår, eftersom jag trivdes i det och fick komplimanger för det. Självförtroendet och tryggheten växte sig starkare på mig. Gymnasiet gjorde det inte sämre. Möjligen första året, då jag inte var helt säker på mig själv. Sedan hittade jag min stil och så
har det fortsatt.
Nu känner jag en stor trygghet och självkänsla i och med mitt utseende. Det är klart att vissa dagar så är jag mindre nöjd eller vid vissa tillfällen då man inte tillåts vara för fåfäng. Just det med fåfängheten tror jag inte är något negativt. Möjligen för de runt omkring mig, men för mig är det bara skönt att veta hur snygg man är. Det kan låta sjukt, men också egoistiskt och det är det kanske också. Men det är inget som jag stör mig på, utan jag tycker bara det är skönt! Hade varit värre om jag aldrig varit nöjd med mitt utseende. Speciellt i denna utseendefixerade världen.
Att gilla mitt eget utseende har gått flera steg framåt. Bakgrundsbilder på dator och mobil. Det värsta är väl de t-shirtar jag tryckt upp med mitt eget ansikte på. Samma ansikte pryder också bannern på denna blogg, så visst är man förtjust i sig själv alltid. Dock gillar jag inte att ta kort på mig själv. För jag tycker inte det blir bra. Fast när andra tar kort på mig tycker jag det är mycket roligare och då blir jag ofta nöjd också!
Det har varit en utveckling för både mig själv och mitt utseende tills jag kommit fram till där jag är idag. Jag hoppas jag kommer vara nöjd med mitt utseende länge till, men snart börjar det väl gå utför... Om man inte satsar som Peter Siepen - "Han rakar sitt bröst! Han lyfter skrot! Han bär cowboyhatt! Han har en sladdlös mobil i örat!"...
När jag var yngre var jag en försynt liten pojk, som inte vågade säga vad jag tyckte och påverkades alldeles för mycket av omvärlden och andra. Så är det kanske delvis nu med. Tro inget annat! Men tiden gick samtidigt som frisyrerna avlöste varandra i tonåren. Jag påverkades väldigt mycket av omvärlden när det gäller frisyrer och kläder. Vad annars kan man säga när jag faktiskt bytte frisyr för varje år som gick i de yngre tonåren, på högstadiet. På högstadiet tryckte de in massa i munnen på och vips så hade jag en tandställning. En 'glad' Povel vågade inte längre le lika mycket. Självförtroendet och min egen syn på mitt utseende kunde inte varit sämre nästan.
Under tiden med galler i munnen insåg jag hur bra jag blev på bild - med stängd mun. Genom internet kom jag i kontakt med personer som berömde mitt utseende och självförtroendet steg. En dag var det dags att rycka ut metallen ur munnen. En lättnad spred sig inombords och man kände sig oemotståndlig! Men så enkelt var det ju inte. Med det nya bettet kunde jag återigen le och vara glad utan att tänka mig för. Så kom modet med lite längre hår för killar, vilket jag anpassade mig till och kände att det klädde mig bra! Jag fortsatte på detta spår, eftersom jag trivdes i det och fick komplimanger för det. Självförtroendet och tryggheten växte sig starkare på mig. Gymnasiet gjorde det inte sämre. Möjligen första året, då jag inte var helt säker på mig själv. Sedan hittade jag min stil och så
har det fortsatt.Nu känner jag en stor trygghet och självkänsla i och med mitt utseende. Det är klart att vissa dagar så är jag mindre nöjd eller vid vissa tillfällen då man inte tillåts vara för fåfäng. Just det med fåfängheten tror jag inte är något negativt. Möjligen för de runt omkring mig, men för mig är det bara skönt att veta hur snygg man är. Det kan låta sjukt, men också egoistiskt och det är det kanske också. Men det är inget som jag stör mig på, utan jag tycker bara det är skönt! Hade varit värre om jag aldrig varit nöjd med mitt utseende. Speciellt i denna utseendefixerade världen.
Att gilla mitt eget utseende har gått flera steg framåt. Bakgrundsbilder på dator och mobil. Det värsta är väl de t-shirtar jag tryckt upp med mitt eget ansikte på. Samma ansikte pryder också bannern på denna blogg, så visst är man förtjust i sig själv alltid. Dock gillar jag inte att ta kort på mig själv. För jag tycker inte det blir bra. Fast när andra tar kort på mig tycker jag det är mycket roligare och då blir jag ofta nöjd också!
Det har varit en utveckling för både mig själv och mitt utseende tills jag kommit fram till där jag är idag. Jag hoppas jag kommer vara nöjd med mitt utseende länge till, men snart börjar det väl gå utför... Om man inte satsar som Peter Siepen - "Han rakar sitt bröst! Han lyfter skrot! Han bär cowboyhatt! Han har en sladdlös mobil i örat!"...