Missing link
Jag är medveten att jag inte är någon modeguru, men däremot vet jag vad jag tycker är mer eller mindre passande. Visst finns det kläder och personer som vill sticka ut bara för sakens skull, men handlar det inte om att känna att man klär sig i något man gillar och passar i? Fler och fler letar efter en identitet för att synas. Räcker det inte att vara sig själv och på det sättet sticka ut eller inte sticka ut? På senare tid har jag blivit alldeles rasande (nej det har jag inte, men det låter roligare) när jag sett främst nyhetsrapporterande personer i främst TV4 bära upp kläder som verkligen inte matchar eller bryter av på ett snyggt sätt. Det verkar inte som om personerna själva känner sig trygga och bekväma i det de bär.
När jag väljer kläder tar jag på mig det jag tycker är snyggt. Men man har ju byggt upp vissa ramar att gå efter, vilket betyder att kläderna ska kombineras på ett bra sätt för att bryta av och inte skära sig. Utefter de ramarna passar jag i det mesta, eftersom jag går efter devisen "allt klär en snygg"... Visst finns det kläder jag inte klär i, men jag har ändå kunskapen att veta vad jag inte bör placera på min kropp.
Åter till det här med kombination. Jag tycker att man bör tänka på att mer eller mindre bryta av kläder, i alla fall när det gäller kläder med mycket färg. Allt för att inte alla kläder ska växa ihop och bli mer obetydande. Ett visst mode verkar köra med en odynamisk kombination, t.ex. vit slips, vit skjorta och vit kavaj. Det är verkligen inget jag förespråkar eller hade tagit på sig. Bilden här intill visar på ett typexempel av detta då både slipsen och skortan är i samma färger. Jag undrar vad märket "Junk de luxe" vill få fram med denna kombinationen...
Själv uppmanar jag folket till att välja det de själva anser är snyggt, bekvämt och passande. Visst kan man inspireras, bara man själv gillar det och känner sig bekväm med det.
- När jag skriver såna saker brukar personer i min närhet tycka olika och klä sig på det viset..
När jag väljer kläder tar jag på mig det jag tycker är snyggt. Men man har ju byggt upp vissa ramar att gå efter, vilket betyder att kläderna ska kombineras på ett bra sätt för att bryta av och inte skära sig. Utefter de ramarna passar jag i det mesta, eftersom jag går efter devisen "allt klär en snygg"... Visst finns det kläder jag inte klär i, men jag har ändå kunskapen att veta vad jag inte bör placera på min kropp.
Åter till det här med kombination. Jag tycker att man bör tänka på att mer eller mindre bryta av kläder, i alla fall när det gäller kläder med mycket färg. Allt för att inte alla kläder ska växa ihop och bli mer obetydande. Ett visst mode verkar köra med en odynamisk kombination, t.ex. vit slips, vit skjorta och vit kavaj. Det är verkligen inget jag förespråkar eller hade tagit på sig. Bilden här intill visar på ett typexempel av detta då både slipsen och skortan är i samma färger. Jag undrar vad märket "Junk de luxe" vill få fram med denna kombinationen...
Själv uppmanar jag folket till att välja det de själva anser är snyggt, bekvämt och passande. Visst kan man inspireras, bara man själv gillar det och känner sig bekväm med det.
- När jag skriver såna saker brukar personer i min närhet tycka olika och klä sig på det viset..
You had something in your eyes
Detta är det starkaste minne jag har av Erik, trots att det finns en hel del. Samma år debuterade han för Ljungskile a-lag, för att nästa sommar åka över till Birmingham (England) för att testa lyckan i Aston Villa. Förra sommaren var han tillbaka i Sverige, men då i IFK Göteborg. Där blev han ordinarie och blev senare uttagen till U21-landslaget. Man blir oerhört stolt över honom, men såklart hade man gärna varit i hans sits själv.
Imorgon spelar han i den avgörande matchen om vilket lag som vinner SM-guldet i fotboll. Det är såklart en otroligt viktigt match. Det gör det inte sig sämre av att det är Blåvitt som möter AIK. Det kommer finnas hat både på och utanför planen samt två starka viljor. Om någon i Göteborg avgör imorgon kanske man kan få se de ögonen igen.
Fotnot: Jag hoppas ingen ifrågasätter min sexuella läggning efter detta. Jag är fortfarande ENDAST intresserad av kvinnor!
I party with my pain!
När man sedan går för att byta om märker man hur mitt skåp, med alla mina saker, är insparkat. Mina lustiga klasskompisar kommer sedan och tror att jag öppnat skåpet åt fel håll. Men när de väl vet hur det står till ändras deras miner. Det lyckligaste i denna situationen är att jag har sådan otrolig tur att inget är stulet eller taget. Frågan är om de ville jäklas, avbröt försöket eller inte hittade mina värdesaker...
På kvällen blev det en otrolig fest även om tröttheten fanns med. Tröttheten drog såklart ner på kvällens bravader. Men ändå lyckades jag rätt bra på dansgolvet på Mårtenssons som hade "Superfredag". En riktigt bra kväll blev det.
När det var dags för hemgång vaknar mitt onda knä och jag får halta sista biten hem. När man vaknar upp nästa dag har man ont i huvudet och vrålont i knäet samt illamående. Summan av kademumman så tar tentor stora krafter på en och att man får vara lite mer tidigt ute nästa gång.
This river is wild
"Tvätta tvätten" - en av mina favoritmoves. Här mitt i en ring under nollningen.
I Halmstad vaknar jag numera allt som oftast. Man har ställt om sig mot nya förutsättningar, nya förhoppningar, nya chanser och så vidare. Det är ändå händelserna i vardagen som jag tänker belysa i detta inlägg.
- Första dagen jag besökte det gym som jag numera tränar på skulle jag byta om, efter ett hårt pass (?). Allt gick väldigt bra och det var dags att dra på sig regnjackan, då det regnade, och gå hemåt. Men innan jag begav mig kände jag mig för i mina fickor av någon anledning. I en av fickorna drar jag upp en fin reklampenna. Jag studerar den och blir alldeles paff när jag ser texten på pennan. För med stora bokstäver står det "VIAGRA". Jag borrar ner pennan i all hast och lämnar omklädningsrummet, som lyckligtvis var tomt. Jag vill klargöra för läsarna att det är inget "läkemedel" (?) som jag använder mig av eller behöver använda. Tur i oturen var omklädningsrummet tomt när jag upptäckte det. Det hade ju varit mer pinsamt om man varit i en annan situation och dragit fram den pennan, exempelvis en dejt...
- Det är inte lätt när man flyttat hemifrån för första gången, men för mig har det gått rätt bra hittills. Andra kan ha det svårare. Jag brukar aldrig vakna på nätterna, men en natt vaknade jag vid tre av något oljud. Det stormade och regnade ute så jag trodde det var det, men snart insåg jag att det var min granne som knackade på dörren. Efter lite irritation gav jag till slut upp och gick öppnade. Där står min granne, som ser ganska onykter, och frågar om strömmen gått hos mig. Det hade den inte, utan jag upplyste honom om att det kanske var en propp som gått för honom. Efter jag fått förklarat för honom var proppskåpet satt beklagande han sig för att han var så full innan han frågade om jag hade någon extra propp, vilket jag inte hade. Därefter tackade han för sig och gick in till sig. Själv tycker jag det är rätt starkt av honom att på ett onyktert trevligt sätt knacka på vid tre på natten.
- Det tog inte lång tid, men nu har jag gjort det. Genom kristallklart arbete har jag lyckats att styra/äga upp dansgolven i Halmstad på ett snyggt och smickrande sätt. Mindre smickrande är det smeknamn jag dragit på mig här nere. I en viss falang blir man kallad för "Påven", ett smeknamn jag inte riktigt kan lyckas bära upp. Själv är man lite egenkär och därför gillar jag mitt namn ordentligt mycket!
En sak till är klar. Det är två låtar som satt sig lite extra såhär långt i Halmstad. Nämligen Lars Berghagen - "En kväll i Juni" och Tommy Körberg - "Stad i ljus".
- Ibland kan barn vara mycket roande. Härromdagen var jag inne och reklamerade min mobil. Medan jag väntade på en bänk att allt skulle bli klart ser jag en liten pojke studera mig. Sedan viskar han halvhögt "Han ser ut som han i Idol" och pekar på mig. Jag spricker upp i ett stort leende, medan mamman håller med pojken fast att hon inte tror det är det. Förhoppningsvis var det en positiv kommentar...
- Till sist. Jag hade lagom mycket tur när jag cyklade hem efter en utekväll inatt. I Halmstad är man på Polisen väldigt tydliga med cykelns lagar och bestämelser. Jag har cyklat lite på egen risk eftersom mitt ljus är ej fungerande på cykeln. Så när jag mötte en polisbil inatt trodde jag det var kört. Men polisen reagerade inte och jag cyklade nonchalant hem.
Can I be a swot?
Nu blir säkert många bloggläsare förvånade. Det jag tänker på är att jag åter skriver i bloggen. Det känns som om det kommer mer och mer uppehåll, men så är det och det är tveksamt om jag har tid för bloggen i framtiden. MEN (!) på allmän begäran (eller ja, ett par stycken i alla fall) så försöker jag återuppta bloggen igen i mån av tid och kraft. Då undrar den "oupplyste" varför tiden är knapp för en person som jag. Det är nog dags att berätta vad som skett sedan i början av detta år och varit anledningen till de färre och färre inläggen.
Precis när 2009 startat åkte jag tillsammans med sju kompisar till Teneriffa och levde livet. Efter det var det dags för mig att återigen skrida in i skolans underbara (?) värld. Jag hade nämligen bestämt mig för att plugga upp ett par kurser, där betyget inte överensstämde med mina kunskaper. Det skulle också visa sig bli bra när sommaren närmade sig med betygshöjningar i fyra av fem kurser. Samtidigt som man studerade på Komvux jobbade jag en del, agerade tränare samt spelade fotboll själv. Det blev väldigt tufft med så många bollar i luften och tyvärr blev min fritid knapp. På sommaren kunde jag andas ut med och kunde njuta en hel del. Mitt i sommaren kom så beskedet. En sen kväll när man egentligen skulle lagt sig för länge sedan vågade jag slutligen gå in på studera.nu och se mitt antagningsbesked. Det visade sig att jag blivit antagen till Idrottsvetenskapliga programmet (180 hp) i Halmstad!
Den natten blev jobbig och det blev mer än en tår som fälldes då jag tänkte på allt som jag kommer sakna om jag valde att studera i Halmstad. Men när man väl hade gjort det så kunde jag se vilka chanser detta öppnade för mig och såklart tackade jag ja.
Efter att ha fått tag i lägenhet, deltagit i nollning och lärt känna massa människor från hela landet så har det börjat bra för mig i Halmstad och jag trivs som handen i handsken. Såklart saknar man mycket från förr och alla vänner, men där hoppas jag kunna behålla kontakten. Det betyder mycket!
Inom kort kan ni nog få reda på lite mer om enskilda händelser som skett här i Halmstad. Men så länge får ni nöja er med detta inlägg.
Let it rain on me, let it rain!
Man hör hur det smattrar på taket. Det är inte som i andra hus. Plåttaket gör det kraftfullt. Smattret är tydligt och ger en oerhört avslappnad stämning. Detta kan man ändå uppleva hela året om nästan, även om det är få gånger man verkligen får tid för det - att lyssna.
Mer sommar blir det däremot om man ligger i hammocken och ser regnet välla ner bara en halv meter fram. Det är en känsla av tidlöshet och känns väldigt skönt. Samtidigt, hur kul är det när det regnar på sommaren? På ett sätt kan det faktiskt vara det. Stressen och pressen att man måste sola och bada när det är fint väder kan kännas jobbig. Man ligger på stranden och blir rödare och rödare, trots att man smörjt in sig. Att istället ligga i hammoken och verkligen inte ha något att göra gör att man blir helt avstressad. I längden blir det också tråkigt. Men jag tror det är kontrasterna som gör det. Gäller inte bara väder, utan mycket annat också. Såklart är det jobbigt med för mycket kontraster jämnt och ständigt, men lite då och då är inte fel. Men tänk mer positivt och avslappnat nästa gång ett sommarregn kommer förbi...
Sedan är det inte fel att jobba lite då det är dåligt väder och samtidigt se fram emot att det fina vädret ska hitta tillbaka!
Totally sunkissed
Vilket väder vi har! Känns helt makalöst.
Lycklig som jag är har jag toppat in en härlig ledighet precis när bästa sommaren på år och dar slår in. Jag tog det som en ren chansning att ta ledigt denna veckan och det visade sig vara en makalös vinst för mig. Dessutom var det inte många dagar jag jobbade förra veckan. Snacka om att det blivit många soltimmar!
Men så är det ju precis så här jag vill ha det. Då mår jag som bäst, då levererar jag som mest och livet är helt enkelt en fest! Speciellt när man bor på Lyckorna. Lyckorna på sommaren är helt magiskt! Bara ett fåtal steg tar en ner till badplatsen Kungsparken, i folkmun kallad "KP". Där nere gäller ett fåtal normer.
Vid tolvsnåret kilar man ner och ligger sedan där, badar och bara njuter tills man fått nog för dagen eller det är dags att äta. Detta gäller de som är lediga från jobb och annat, men man möter alltid någon man kan vara med där om man inte hört med någon innan. För min del blir det mycket bad och bolltrolleri i ring i vattnet. Men även mycket sollapande med passande musik till samt spanande. Inga beskymmer, inga tvång - bara vara fri! Det är så jag blivit uppväxt med och det är så jag vill ha det på sommaren.
Dock har de senaste sommrarna varit besvikelser. De har varit för korta samt regnat bort och de få bra dagarna det varit har man allt som oftast svalt inomhus på jobbet...
Därför passar man på att njuta nu när solen äntligen kysser mig på kinden. De få gånger man verkligen upplevt sommar de sista åren har varit genom att åka utomlands (Alanya och Teneriffa). Men nu är Sveriges väder starkt och håller högre kvalité än utlandet. Nu känner jag knappt igen min kropp längre och det är inte för att jag är undernärd eller överviktig. Även solen har gjort underverk med min kropp och färgsatt den!
Om sommaren är tidig och det inte går att bada eller man är för ljus i hyn kan man ligga på balkongen och fiska sol. Det kan man absolut göra även när man är brun och inte är sugen på att bada. Såklart är ett saftigt alternativ att åka ut på en båttur och verkligen släppa allt!.
Att det är väldigt varmt även på nätterna och man kanske bränner sig på dagarna är något man får stå ut med lite. Njutningen av den riktiga sommaren väger upp det totalt. Man får verkligen passa på, för snart kan det bli sämre väder. Det är en viss stress att man måste ta vara på solen när den är här. Det är ändå något man måste klara då det snackas om att det ska bli sämre väder redan nästa vecka, då jag förövrigt jobbar mycket. Men innan dess bär det av till Smögen för lite chill o. dylikt.
Spaceman
Åren går och går. Man börjar bli gammal. Det går snabbare och snabbare att se nya moppepojkar odla sina mustascher. Man tittar ner på världen och tänker "det var bättre på min tid". För det var faktiskt mycket bättre på min tid. Min tid hägrar ju nu också, men det var inte som på den gamla goda tiden. Framförallt var det ett ofattbart, idérikt och galet skönt språk förr. Framförallt när det gällde datorer och Internet. Då kallade man Internet för "nätet" och när man brukade nätet kallade man det för att "surfa". Helt briljant att använda sådana enkla, men ändå så underbara, uttryck.
Idag däremot använder man ord som "chatta", "maila", "blogga", "Youtuba" och "Facebooka". De tre första orden är sådana ord man vant sig vid, men var nog rätt idéfattiga ord när de kom. Man gör det enkelt för sig att göra om substantiven till verb. Men man går för långt när man gör om egennamn till verb. Youtuba och Facebooka låter ju helt galet. Som det känns nu kommer jag aldrig slänga ut de orden mer än i irriterande ton eller i ironi-syfte. Men vem vet, man kanske måste anpassa sig så småningom...
Det som är klart är att man hade så otroligt sköna uttryck förr. Ta bara sådåna klassiska som:
- "nu har du satt din sista potatis"
- "järnspikar"
- "far dit pepparn växer"
- "i högan sky"
- "det knallar och går"
- "kors i taket"
- "bergis"
- "hyvens"
Finns så många mer som är grymt bra och som bara står och väntar på att användas!
Wearing my Rolex
O'hoj, vad sent jag är med detta. Inte mycket att göra åt det nu, men nu är det som det är. För en eller två månader sedan inhandlade jag en gul retroklocka för att om möjligt hänga med i den berömda svängen. Sedan ett bra tag tillbaka har det varit lite hett med färgglada klockor som accessoarer. En ganska solklar ingrediens till det färgglada modet alltså. Perfekt för att bryta av mot en solbränd arm och/eller matcha med någon annat klädesplagg, exempelvis ett par färgglada strumpor. Man är dock inte direkt först med detta, men man är inte heller sist.
Utvecklingen går också framåt. Nu har märken som Item och Brandit utvecklat detta till mer 2000-tals accessoarer i form av klockor. Brandit är mer åt armbandshållet, medan Item mer kör en utvecklingen av de tidigare retromodellerna. Man blir lite sugen på dessa modeller också, men man är rätt nöjd med den klockan man har. Dock ska det tilläggas att jag inte alls använde klocka innan och att det var bara för att jag ville ha en snygg accessoar som jag köpte min gula klocka.
Ett mycket svårare sak att hitta är skor. Jag är väldigt kräsen när det gäller att hitta snygga skor, men några par borde man kunna hitta tycker man. Det börjar bli panik, eftersom mina nuvarande skor börjar bli uppätna av mina hälar. Sedan skulle man vilja ha minst två par att välja mellan, men så svårt det är att hitta ett passande par blir det nog högst ett par... Som det ser ut nu blir det nog en typ av canvasskor.
Back in the days
Man sitter och kollar tillbaka på gamla bilder. Man blir lätt nostalgisk när man tittar på bilder från GG18 och den svunna tiden. Det var då när man levde som kungen bör och fem lakritsshots kostade 99 kronor. Det jag skriver handlar om när 88:orna ploppade upp som 18-åringar och höll hög nivå på nattklubben Guldsmedsgården i Uddevalla. Tillsammans med det äldre gardet som fortfarande höll låda på stället blandades folket och stämningen var på topp! Minnena haglar när man tänker tillbaka på den tiden. Det var en klassisk tid där onsdagar var omnämnda som riktiga "lilllördagar" - som sig bör! Det var där jag tog mina första trippande danssteg på ett dansgolv och jobbade mig sedan upp så att GG18-kvällarna blev dansanta, vilda och blöta fester. Det var här man träffa folket man såg i skolan. Det var något speciellt, det var något utöver det extra! Crasch! En bit in på "89:ornas GG18-år" är stämningen på nedåtfall och det kommer utgångar som inte riktigt håller det gemytliga GG18-kvalitéen. Överlag håller GG fortfarande en bra och härlig nivå, men i enskilda fall går det nedåt. Lakritsshotserbjudandet tas bort och även Happy Hour-erbjudanden där man på den klassiska tiden kunde inhandla nästan obegränsat med cider och i princip sitta i Mini-VIPen resten av kvällen.
Crasch! Fallet blir enormt när man ser 90:erna ramla in på nattklubben ute efter dricka mest. Visst finns det undantag, utomordentliga sådana. Men mogenheten och den goda stämningen är som bortblåst. Onsdagarna är inte längre speciella då nattklubben är öppen för alla åldrar på fredagarna och det är då folket ramlar in. Ingen speciell höjning av nivå händer när 91:orna kommer in. När sedan GG får det oväntade beskedet att man är tvungna att stänga igen var det slut på en speciell era - på sätt och vis bra.
Men (!), ryktena går och nu säger ett tufft rykte att GG är påväg tillbaka. Dock i andra former. Ägaren av en restaurang i Uddevalla har köpt klubben, men kommer göra byggnationer och bland annat anlägga en pianobar. Åldergränsen kommer höjas betydligt till 25 (?) och tanken är att man ska konkurrera med Mortens. Det är inte speciellt smarta drag skulle jag tro. De trogna Mortensbesökarna släpper inte det stället i första hand och definitivt inte till förmån för ett ställe där man hängde i slutet av tonåren. Man tycker nästan synd om 90:orna, 91:orna samt de yngre kullarna som går miste om vad GG18 verkligen var. I framtiden får man luta sina hopp mot Harrys och på sommaren Trägårn. Visst finns det alternativ utanför Uddevalla, men för en bekväm rackare är inte det optimalt.
Det känns som man blivit gammal och därför kan jag bara uttrycka det på ett sätt: Det var bättre förr!
Fast jag är trots allt inte så gammal så jag ställer upp i Ensam mamma söker..
Nu kan det nog mycket väl bli Mortens många gånger om när det handlar om utgångar i tråkiga Uddevalla. Dock bara besökt den krogen en gång, men det lovade gott och dessutom kan man ju hänga där tills man kommer upp i 80 årsåldern...
This will be the new shit
Det är dags att slänga handskarna. Det är dags att hoppa på't igen. Det är dags för fler magplask. Det är dags att göra knappra på tangenterna igen!
Det är någon som är tillbaka!
Efter en sinnessjuk lång väntan är det dags för mig att återuppta bloggen på bästa sätt. Efter en vår som kan beskrivas som tidsbrist var inte bloggen prio nummer ett, men nu är jag finner jag åter tid igen därför öppnar bloggen på nytt. Det kommer fortfarande vara samma stil på bloggen, men den kommer tränga sig in mer på livet på Povel även om en viss distans fortfarande kommer vara synlig.
Hoppas bara att mina trogna läsare återkommer...
Stay sweet!
Det är någon som är tillbaka!
Efter en sinnessjuk lång väntan är det dags för mig att återuppta bloggen på bästa sätt. Efter en vår som kan beskrivas som tidsbrist var inte bloggen prio nummer ett, men nu är jag finner jag åter tid igen därför öppnar bloggen på nytt. Det kommer fortfarande vara samma stil på bloggen, men den kommer tränga sig in mer på livet på Povel även om en viss distans fortfarande kommer vara synlig.
Hoppas bara att mina trogna läsare återkommer...
Stay sweet!
The lonely stoner seems to free his mind at nite
Tänk att det kan vara så kul att stå i en två-timmars kö! Det var vad man kan summera gårdagen med. Jag var faktiskt inte ironisk, utan det var faktiskt roligare än man kan tänka sig. Vid elvatiden ställde vi oss sist i den överdrivet långa kön till den enda riktiga nattklubben i Uddevalla. Vid ettsnåret var det dags att bege sig in i värmen. Men innan dess hade man blivit ett med kön. I en pressad kö där alla ville framåt var man orörlig, men ändå på ett rätt mysigt sätt. Trevligt och roligt folk omgav mig och det snackades, skrattades och kördes sten-sax-påse turnering. Jag blev även utsatt för lite sexuella trakaserier i form av lite taffserier på min bakdel, av någon som kallades Sophie/Sofie. Jag är införstådd med att det kan vara svårt att låta bli min lilla rumpa, men man får gärna fråga först!Väl inne på stället träffar man den ena kändisen efter den andra, blir bjuden på skumpa, gör gimme-five, gratulerar ett födelsedagsbarn och byter ord med en stor skara människor. Efter allt köande hade man tappat formen och var inte riktigt redo för att äga upp dansgolven då det saknades inspiration. Jag försökte ändå och när man blev presenterad av en person sade hennes bekanta "Ja, men han har man hört talas om mycket!".
Det var tur att man kände rätt mycket folk som vet att jag kan prestera desto mer! Dessutom var det ingen idé att börja komma ikapp för snart var det dags att tänka på refrängen.
När jag så står och väntar på bussen, som skulle föra mig hemåt, kommer en välbekant äldre man fram till mig och börjar sluddra. Jag känner igen han från gymmet och vi börjar snacka och han är väldigt ödmjuk när han snackar. Trots det snackar han om det ena efter det andra. Senare går han fram till andra ungdomar och börjar snacka. En väldigt fin stämning skapar han och det är så underbart att träffa sådana människor!
Sedan bar det hemåt, medan jag funderade på hur det hade varit om jag kommit in två timmar tidigare. Den kvällen hade bra förutsättningar för att bli en toppenkväll, men för att ha varit så kort var den ändå rätt bra!
Helst hade man viljat släppa loss till Wiley - Wearing my Rolex och "Teneriffa-klassikern" Kid Cudi Vs. Crookers - Day 'N' Nite, men så blev det alltså inte denna kväll...
See that idiot talk
"Povel, det är din tur!", säger en mörk röst. 
Med skakande ben och en tankeverksamhet som målar upp hotbilder går jag längst fram i klassrummet. Det känns som mitt hjärta lever sitt egna liv under min tröja, och man verkligen ser hjärtats konturer när det bultar så hårt att det nästan känns som det ramlar ur.
Efter en tystnad börjar jag tänka efter vad jag egentligen ska säga. Det går ytterligare en evighet och jag är helt tom. En pinsam tystnad hägrar i rummet och alla stirrar ut mig. Efter ett tag fumlar jag efter mina anteckningar och sedan kommer jag åter på spåret vad jag skulle säga. Jag börjar tala trevande och ingen verkar förstå vad det är jag säger. Snart har mitt självförtroende höjts och det höjer allt. Till slut är talet slut och en oerhörd lättnad sprids genom min kropp. Jag besvarar några följdfrågor och sedan njuter jag av att ha klarat av den - ännu en gång!
Såhär kände jag i onsdags när jag skulle hålla tal inför en helt ny grupp och lärare. Grymt nervöst var det, men så oerhört kul när man är bra på det. Bra kan jag inte påstå att jag är, men jag har blivit väldigt mycket bättre sedan jag gjorde det första gången. Men som min lärare sa är det meningen att man ska vara nervös, annars är det något konstigt med en. Han sa även att man inte föds till en bra talare, utan det är något man tränar upp.
Det var skillnad mot första gången jag skulle hålla ett tal utan att läsa innantill. Jag var sjukt nervös hela dagen och när jag väl gjorde det var det inget vidare tal. Efter talet höll mina fötter på att skaka oavbrutet för att jag fortfarande var nervös. Det skakade så mycket att en tjej undrade var det var som skakade.... Pinsamt värre!
Bättre gick det i trean på gymnasiet när jag höll mitt nationella tal i en aula. Jag hade fått till ett riktigt bra tal och förberett mig en del. Resultatet blev väldigt bra, med många skratt. Just skratten var viktiga, för att se någon/några skratta åt något jag vill att han/hon/de ska skratta åt höjer mig flera decimeter! Sedan prickade jag in en rätt bra tid. Vi skulle komma så nära fem minuter som möjligt och jag klockades på 4,59 min. Slå det! ;-)
I didn't lock the door
Juldagen är numera en dag för utgång på diverse krogar. Trycket är stort och krogarna drar givetvis nytta av det genom att 
slänga upp priset till en väldig nivå! Anledningen till att det är ett sådant tryck förklaras med att så många är hemma och firar jul samt är lediga från arbete och skola. Dock tycker jag innerst inne att man ska stanna med familjen och verkligen fira julen. Detsamma gäller givetvis julafton, som dessvärre har blivit en dag när folk går ut på kvällen... Jag förstår de som sitter ensamma, men inte ungdomar som lika gärna kunde varit hemma och haft mysigt med släkt/familj. Så på någon julafton lär ni inte hitta mig ute i vimmlet.
Fast däremot är juldagen en dag som lockar, eftersom många är ute och den är inte lika helig som julafton för mig. Därför tog jag mig ut och tog det lite lugnt på en lokal pub i centrala Uddevalla. Stället räknade med mycket folk och hade höjt inträdet med hela 1000% (från 0 kr till 100 kr). Ett bra tag har denna pub haft en toalett som låset inte fungerar på. Eftersom det var den enda lediga toaletten när det var dags bestämde jag mig för att chansa med att använda toaletten. Jag tog ett fast tag med ena handen i dörrhandtaget och utförde det jag skulle. Precis när jag släppt handtaget och dragit upp kalsongerna rycks dörren upp! Ett tjejgäng står där och är förvånade, irriterade och häpna.
- Oj! Låser man inte!?, säger någon kaxig tjej.
- Svårt att låsa om det inte finns något lås, svarar jag lugnt.
- Aha, men vad jobbigt!, säger samma tjej tillbaka.
Nu när man är lite mer erfaren hur jargongen är på krogar och nattklubbar känner man att folk som kommer upp och får sin första chans, till att bevisa att man platsar som barhängare eller som försöker äga upp dansgolvet, inte håller måttet. Jag syftar först och främst på killar. De nyss fyllda 18-åringarna beter sig omoget, hänsynslöst och är endast ute efter att bli så full som möjligt. Vissa har den inställningen att man ska gå ut för att skapa bråk också.
Själv förstår jag inte vad man vill uppnå med det...
För egen del går jag ut för att ha kul! Sedan är det klart att man inte är helt nykter, utan det måste finnas en balans och kontroll. Det har jag lyckats bra med!
slänga upp priset till en väldig nivå! Anledningen till att det är ett sådant tryck förklaras med att så många är hemma och firar jul samt är lediga från arbete och skola. Dock tycker jag innerst inne att man ska stanna med familjen och verkligen fira julen. Detsamma gäller givetvis julafton, som dessvärre har blivit en dag när folk går ut på kvällen... Jag förstår de som sitter ensamma, men inte ungdomar som lika gärna kunde varit hemma och haft mysigt med släkt/familj. Så på någon julafton lär ni inte hitta mig ute i vimmlet. Fast däremot är juldagen en dag som lockar, eftersom många är ute och den är inte lika helig som julafton för mig. Därför tog jag mig ut och tog det lite lugnt på en lokal pub i centrala Uddevalla. Stället räknade med mycket folk och hade höjt inträdet med hela 1000% (från 0 kr till 100 kr). Ett bra tag har denna pub haft en toalett som låset inte fungerar på. Eftersom det var den enda lediga toaletten när det var dags bestämde jag mig för att chansa med att använda toaletten. Jag tog ett fast tag med ena handen i dörrhandtaget och utförde det jag skulle. Precis när jag släppt handtaget och dragit upp kalsongerna rycks dörren upp! Ett tjejgäng står där och är förvånade, irriterade och häpna.
- Oj! Låser man inte!?, säger någon kaxig tjej.
- Svårt att låsa om det inte finns något lås, svarar jag lugnt.
- Aha, men vad jobbigt!, säger samma tjej tillbaka.
Nu när man är lite mer erfaren hur jargongen är på krogar och nattklubbar känner man att folk som kommer upp och får sin första chans, till att bevisa att man platsar som barhängare eller som försöker äga upp dansgolvet, inte håller måttet. Jag syftar först och främst på killar. De nyss fyllda 18-åringarna beter sig omoget, hänsynslöst och är endast ute efter att bli så full som möjligt. Vissa har den inställningen att man ska gå ut för att skapa bråk också.
Själv förstår jag inte vad man vill uppnå med det...
För egen del går jag ut för att ha kul! Sedan är det klart att man inte är helt nykter, utan det måste finnas en balans och kontroll. Det har jag lyckats bra med!
In any case, a candlestick and a dip
So whatever you say, it's all fine by me
Who the fuck anyway wants a Christmas tree
Cause the snow keeps on fallin
Even though we were bad
It'll cover the filth, we should both just be glad
And spend this Christmas together
> The Hives & Cyndi Lauper - A Christmas Duel <
Dagarna innan julafton slog jag på TV:n och kollade på "Ernst Jul" med den värsta TV-profilen någonsin, Ernst Kirsteiger. Det är väl jättemysigt när man pysslar och pyntar till julen, speciellt om man ser det på TV så man bara kan ta det lugnt medan det blir fint - på TV:n. Fast för andra kan det nog innebära ångest att se sådant på TV, eftersom man inte vill vara sämre än de på TV:n och ser då endast allt jobb som är innan det blir julfint.
Det var bara det att det handlade om Ernst Kirsteiger och han klarar jag inte av. Vid första anblicken är det inte så farligt, men snart märker i alla fall jag vad det här är för man. Han försöker vara sådär naturligt mysig, klämkäck, påhittig och en karakarl. Lyckas han? Nej! Allt blir bara fel.
Det värsta var när han försökte göra en ljusstake. Han skruvade ner en ljushållare i en vit pinne och satte det i en kruka där han lagt lime- och citronfrukter i... Sedan ett vitt ljus och sedan var det klart. Resultatet blev en ljusstake (om man nu ska kalla det så...?), som såg ut som den gjorts av ett dagisbarn...
Jag är väldigt tradionell hur det ska se ut på jul med pynt och så, därför var det här något inget för mig. Sedan är, som sagt, Ernst inte min favorit...
Under de sista dagarna innan julaftonen filosoferade jag och tänkte en del om varför det heter "dopparedagen". För man burkar ju räkna ner genom att säga "dan fre dan före dan... ...före doppareda'n". DOPPAREDAGEN!?! Inte så konstigt så är det doppet i grytan man syftar på. Men är det verkligen det?
Om man tänker på det kan det lika gärna vara att man tar ett juldopp i havet eller i en sjö. Jag vet att vissa gör det som tradition och eftersom dopp i grytan är mer främmande så varför kan inte ett dopp i kallt vatten vara något?
Självklart går det inte att undkomma att tänka på att "doppa", mer i ett sexuellt syfte. Så männen som är sugna och har möjlighet kan nog se fram emot att "doppa" på dopparedagen. För det är väl därför det heter så? ;-)
Who the fuck anyway wants a Christmas tree
Cause the snow keeps on fallin
Even though we were bad
It'll cover the filth, we should both just be glad
And spend this Christmas together
> The Hives & Cyndi Lauper - A Christmas Duel <
Dagarna innan julafton slog jag på TV:n och kollade på "Ernst Jul" med den värsta TV-profilen någonsin, Ernst Kirsteiger. Det är väl jättemysigt när man pysslar och pyntar till julen, speciellt om man ser det på TV så man bara kan ta det lugnt medan det blir fint - på TV:n. Fast för andra kan det nog innebära ångest att se sådant på TV, eftersom man inte vill vara sämre än de på TV:n och ser då endast allt jobb som är innan det blir julfint.
Det var bara det att det handlade om Ernst Kirsteiger och han klarar jag inte av. Vid första anblicken är det inte så farligt, men snart märker i alla fall jag vad det här är för man. Han försöker vara sådär naturligt mysig, klämkäck, påhittig och en karakarl. Lyckas han? Nej! Allt blir bara fel.
Det värsta var när han försökte göra en ljusstake. Han skruvade ner en ljushållare i en vit pinne och satte det i en kruka där han lagt lime- och citronfrukter i... Sedan ett vitt ljus och sedan var det klart. Resultatet blev en ljusstake (om man nu ska kalla det så...?), som såg ut som den gjorts av ett dagisbarn...
Jag är väldigt tradionell hur det ska se ut på jul med pynt och så, därför var det här något inget för mig. Sedan är, som sagt, Ernst inte min favorit...
Under de sista dagarna innan julaftonen filosoferade jag och tänkte en del om varför det heter "dopparedagen". För man burkar ju räkna ner genom att säga "dan fre dan före dan... ...före doppareda'n". DOPPAREDAGEN!?! Inte så konstigt så är det doppet i grytan man syftar på. Men är det verkligen det?
Om man tänker på det kan det lika gärna vara att man tar ett juldopp i havet eller i en sjö. Jag vet att vissa gör det som tradition och eftersom dopp i grytan är mer främmande så varför kan inte ett dopp i kallt vatten vara något?
Självklart går det inte att undkomma att tänka på att "doppa", mer i ett sexuellt syfte. Så männen som är sugna och har möjlighet kan nog se fram emot att "doppa" på dopparedagen. För det är väl därför det heter så? ;-)
