- ditt magplask i barnbassängen

Allt är inte perfekt. Allt kan bli bättre. Men är det vad man är ute efter? Vid första anblicken kan man missta mig för en helt vanlig jeans kille, med blont hår och blåa ögon. Nej, skämt och sido.
När jag var yngre var jag en försynt liten pojk, som inte vågade säga vad jag tyckte och påverkades alldeles för mycket av omvärlden och andra. Så är det kanske delvis nu med. Tro inget annat! Men tiden gick samtidigt som frisyrerna avlöste varandra i tonåren. Jag påverkades väldigt mycket av omvärlden när det gäller frisyrer och kläder. Vad annars kan man säga när jag faktiskt bytte frisyr för varje år som gick i de yngre tonåren, på högstadiet. På högstadiet tryckte de in massa i munnen på och vips så hade jag en tandställning. En 'glad' Povel vågade inte längre le lika mycket. Självförtroendet och min egen syn på mitt utseende kunde inte varit sämre nästan. 

Under tiden med galler i munnen insåg jag hur bra jag blev på bild - med stängd mun. Genom internet kom jag i kontakt med personer som berömde mitt utseende och självförtroendet steg. En dag var det dags att rycka ut metallen ur munnen. En lättnad spred sig inombords och man kände sig oemotståndlig! Men så enkelt var det ju inte. Med det nya bettet kunde jag återigen le och vara glad utan att tänka mig för. Så kom modet med lite längre hår för killar, vilket jag anpassade mig till och kände att det klädde mig bra! Jag fortsatte på detta spår, eftersom jag trivdes i det och fick komplimanger för det. Självförtroendet och tryggheten växte sig starkare på mig. Gymnasiet gjorde det inte sämre. Möjligen första året, då jag inte var helt säker på mig själv. Sedan hittade jag min stil och så har det fortsatt.

Nu känner jag en stor trygghet och självkänsla i och med mitt utseende. Det är klart att vissa dagar så är jag mindre nöjd eller vid vissa tillfällen då man inte tillåts vara för fåfäng. Just det med fåfängheten tror jag inte är något negativt. Möjligen för de runt omkring mig, men för mig är det bara skönt att veta hur snygg man är. Det kan låta sjukt, men också egoistiskt och det är det kanske också. Men det är inget som jag stör mig på, utan jag tycker bara det är skönt! Hade varit värre om jag aldrig varit nöjd med mitt utseende. Speciellt i denna utseendefixerade världen.

Att gilla mitt eget utseende har gått flera steg framåt. Bakgrundsbilder på dator och mobil. Det värsta är väl de t-shirtar jag tryckt upp med mitt eget ansikte på. Samma ansikte pryder också bannern på denna blogg, så visst är man förtjust i sig själv alltid. Dock gillar jag inte att ta kort på mig själv. För jag tycker inte det blir bra. Fast när andra tar kort på mig tycker jag det är mycket roligare och då blir jag ofta nöjd också!

Det har varit en utveckling för både mig själv och mitt utseende tills jag kommit fram till där jag är idag. Jag hoppas jag kommer vara nöjd med mitt utseende länge till, men snart börjar det väl gå utför... Om man inte satsar som Peter Siepen - "Han rakar sitt bröst! Han lyfter skrot! Han bär cowboyhatt! Han har en sladdlös mobil i örat!"...